Top navigasjon

Sveriges Jamie Oliver slår ett slag för skolmaten

  • Publisert 15.09.2011
  • Sist oppdatert 16.09.2011
Gratis skolmat har ingen betydelse om den hamnar i avfallscontainern. Skolmatens Vänner med dietisten Annika Unt Widell som projektledare förespråkar näringsrik skolmat som eleverna faktiskt vill ha.

Annika Unt Widell använder ordet fantastiskt när hon beskriver konceptet kostnadsfri skolmat i svenska skolor och förskolor. Och så berättar hon sin egen historia för att illustrera ordvalet.

 

- Jag kom till Sverige från Estland som 9-åring med en resväska i handen. Vi var en fattig invandrarfamilj, men tack vare att skolmaten var gratis fick jag ändå möjlighet att prestera det samma som alla de andra barnen.

 

Kanske är det de egna minnena som har format hennes intresse för skolmaten, som hon betonar handlar om så mycket mera än bara maten i sig själv.

 

- Med maten följer en hel måltidskultur. Hur man sätter sig vid bordet, hur man tar för sig av maten, hur man beter sig vid matbordet … Dessutom utbyts det aldrig så mycket erfarenheter och upplevelser som när man äter tillsammans.

 

Verksamheten Skolmatens Vänner har existerat i 10 år och arbetar för att främja skolmaten i skolor och förskolor. Den bedrivs av Lantbrukarnas Riksförbund, en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna i Sverige.

 

Annika Unt Widell, Skolmatens Vänner.
Annika Unt Widell
 

Den svenska staten har utarbetat riktlinjen för den mat som serveras i skolorna: Den skall vara näringsrik och gratis. De enskilda kommunerna bär sedan ansvaret för det slutliga resultatet. Det är här Skolmatens Vänner kommer in i bilden.

 

- Vi fokuserar på kvaliteten på det som eleverna får på tallriken, och om maten faktiskt blir uppäten. Näringsrekommendationer fungerar ju bara om maten äts upp, säger Annika Unt Widell.

 

Utmaningen är att få barnen att äta varierat och att lära sig att smaka av allt.

 

- Med så pass liten budget är kreativiteten den bästa kryddan, säger Unt Widell och påpekar att god mat inte nödvändigtvis behöver kosta mycket, speciellt inte om man gör den från grunden.

 

- Vi kommer aldrig att få se oxfilé i svenska skolkök, men med hjälp av billigare kött och rotsaker kan man göra en lika välsmakande gryta.

 

Det som kostar är snarare köksutrustning och utbildad personal som brinner för sitt jobb. I boken Skolmatssafari lyfter Annika Unt Widell fram några av dessa eldsjälar, som hon menar förtjänar all den uppmärksamhet de kan få.

 

- Vi är ofta snabba med att lyfta fram exempel på dålig skolmat, medan det som är bra lätt glöms bort. Överallt i Sverige finns det skolor och förskolor som faktiskt är intresserade av att göra bra mat som eleverna tycker om. Faktum är att trenden med storkök och halvfabrikat håller på att vända. I stället satsar allt fler kommuner på små närkök och från grunden hemlagad mat.

 

I projektet Nordic Food in DC Schools fungerar Annika Unt Widell både som coach och jurymedlem, det vill säga att hon skall vara med och välja ut de fem matlagningsintresserade ungdomarna som får åka till Washington i slutet på oktober.

 

- Jag tycker att det är ett otroligt bra initiativ, och jag ser fram emot att få visa upp en intressant bild av Norden, varför vi äter det vi gör och varför vi tycker att den nordiska maten är så bra.

 

I Sverige och Finland serveras det varm mat i skolorna, medan barnen i de övriga nordiska länderna i allmänhet har sitt eget lunchpaket med. Trots de olika traditionerna menar Unt Widell att grundinställningen ändå är den samma.

 

- Vi har trots allt samma syn på vad som klassas som en bra måltid för ett barn. Matkulturen är rent generellt den samma i hela Norden. Det är enkla råvaror och enkel mat med bra näring – back to basics helt enkelt. På grund av det barska klimatet har vi också blivit experter på att konservera mat, till exempel genom saltning och torkning.

 

Annika Unt Widell konstaterar att nordborna är snabba på att anamma diverse maträtter från alla världens hörn, medan vi kanske inte är lika kvicka med att promovera våra egna matvanor.

 

- Vi skall bli bättre på att föra den nordiska maten ut i världen, säger hon.

Abonner på vårt nyhetsbrev

FAKTA OM SKOLMATEN

Sverige och Finland är de enda länderna i världen som serverar gratis lunch varje dag till alla elever i grundskolan. I Sverige infördes konceptet år 1946, men på den tiden var det ännu inte obligatoriskt.

 

Varje år serveras det cirka 260 miljoner måltider i de svenska skolrestaurangerna och cirka 200 miljoner i förskolorna. År 2010 kostade skolmaten i snitt 5320 kr per elev och år, med kostnader för råvaror, personal och transporter inräknade. Genomsnittskostnaden för råvarorna till en enskild elevs skollunch är cirka 12 kronor.

 

(www.skolmatensvanner.se).

Kontakter