Top navigation

Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna

  • Published 11/04/2012
  • Last updated 04/07/2012
SP Trätek har på uppdrag av Nordic Innovation genomfört uppskattning av samhällskostnader på grund av skillnader i byggregler mellan länderna i Norden.

Arbetet är baserat på de jämförelser och sammanställningar som genomfördes i projektet ”Harmonisering av de nordiska träbyggreglerna” från 2008. Syftet med projektet var att analysera de krav som gäller för träbyggnader i de nordiska länderna, genom en konkret jämförelse och belysning av  kraven och hur de skiljer sig åt.

 

Många av de skillnader som presenterades är dock allmängiltiga även för andra byggmaterial och metoder. 

 

Resultat och slutsatser

Samhällets kostnader för skillnader i byggregler för nyproducerade bostäder, i Sverige år 2009, kan uppskattas till 40-60 miljoner Euro per år.

 

Den klart dominerande andelen avser de indirekta kostnader och brist på konkurrens om uppkommer på grund av skillnader i regelverket. Kostnaden för en nyproducerad bostad skulle då bli ca 2000-4000 Euro. Likartade siffror kan förväntas gälla även för övriga länder i Norden.

 

 

 

Merkostnaden fördelar sig enligt följande:

  Total (24000 lgh), € Per bostad, €
Direkta kostnader 2 688 000 112
Indirekta kostnader    
Extra projektering 4 704 000 196
Felkostnader 4 480 000 187
Liten konkurrens 39 360 000 1640
Summa 51 240 000 2135

 

Bedömning av samhällskostnader för enskilda delar i byggprocessen är ett omfattande arbete och där det finns stora osäkerheter. De framtagna uppskattningarna ger dock en fingervisning av vilka kostnader som kan hänföras till skillnader i byggregler.

 

De indirekta kostnaderna utgör ca 80 % av totala kostnaden och kan hänföras till minskad konkurrens och felkostnader. Varje ny norm, byggregel som särskiljer de nordiska länderna minskar konkurrensen och medför färre antal konkurrenter. Övriga faktorer så som, rationaliseringseffekter, marknadspåverkan har inte inräknats i kalkylen, då de är svåra att generalisera och kvantifiera.

 

För andra byggprojekt som kontor, lokaler, industrilokaler, konstbyggnader och andra anläggningsarbeten kan likartade effekter förväntas